LB.

Så, en smula uppspelta tog jag och Sigrid en taxi till Nöjesteatern igår kväll. Till och börja med körde taxichauffören oss fel, och jag satt med hjärtat i halsgropen (dels för att jag inteinteinte ville vara sen, och dels för att... ja. Ni vet hur jag är när det gäller att åka bil med främlingar.)

Men vi hann i tid för att få biljetterna överlämnade till oss av födelsedagsgrisen Annika, och sedan spana på Dan Ekborg, Maria Lundqvist plus resten av casten av Les Mis. (Ingen Marienne Mörck dock.) Vi såg perfekt från våra platser, och när trummorna i Oh My God drog igång kände jag liksom på mig att det skulle bli great. Hela salongen luktade föreställning and I sure enjoyed it.

Och. Ja. Det blev det.

Nu var detta det första publikrepet, med en vecka kvar till premiären, men förutom lite textmiss från Herr Malmsjö, (som ändå bara blev komiskt och lite charmigt) så kunde inte jag se några andra missar, förutom små dekorproblem vid enstaka tillfällen.

Otroligt imponerande alltså.

En otroligt proffsig ensemble som verkligen fick en att känna att man trätt in i Elle Woods rosa värld.

Så, gå och se den, är allt jag säger.

Om inte annat så för att se publikens glada ansikte efteråt.

HÄR bokar ni biljetter!